Denna webplats använder cookies för att tillhandahålla tjänster, anpassa innehåll och annonser, och analysera trafik. Information om din användning av webbplatsen delas med annons- och analysföretag vi samarbetar med. Genom att använda vår webplats, så godkänner du att vi får placera dessa typer av cookies på din enhet.

View e-Privacy Directive Documents

Du har tackat nej till cookies. Detta beslut kan återkallas.

Du har godkänt att cookies får placeras på din dator. Detta beslut kan återkallas.

De år då det finns gott om äpplen, tillverkar vi gärna en sats cider. Här är en liten kort beskrivning om hur vi går till väga. 

För bästa resultat, plocka äpplena först när de är riktigt mogna. Ett kilo äpplen ger knappt 1/2 liter must. Då vi är vana vid 20 liters batchar öl, tyckter vi det även skulle bli 20 liter cider. För att få ut denna mängd must får vi plocka 45 kg äpplen av blandade sorter.

Därefter ska de tvättas, delas så att vi kan krossa dem.

Som fruktkross använde vi vår gamla kompostkvarn. En sådan modell med roterande kniv i. Inget bra för att mala ned kvistar i, men fungerar utmärkt för detta ändamål.

Lite problem att få all kross ned i hinken. Lite spill blir det dessvärre.

Frukten är krossad. Nu ska saften pressas ut.

För pressningen har vi införskaffat en fruktpress.

Pressen fylld med krossad frukt.

Här rinner musten ur pressen. Det är lite jobb att få ut 20 liter must.

Därefter koker vi hastig upp musten, och snabbkyler densamma. Här kommer vår 36 liters Patinagryta och kylspiral till användning. Så nära pasteurisering vi kan komma. Det för att undvika vildjäsning.

Där efter tappas musten på jäshink. Sedan tillsätter vi Mangrove Jack ciderjäst, jästnäring och vinsvavla. Till skillnad från ölbryggning så är jästnäring näst intill nödvändig vid jäsning av cider. Jäsningen tar cirka 3 veckor, och  ger en riktigt torr cider med en alkoholhalt på cirka 5%. Den tappades efter 3 veckor på flaska för kolsyrejäsning och lagring. Cidern ska kolsyras lite kraftigare än öl, vid första satsen cider fick vi lite kolsyra. Nästa gång ökade vi sockermängden till 250 gram för kolsyrejäsningen, det blev mer lagom.

Vi tapper cidern på tyska 1/2 liters ölflaskor. Det blir 2 backar med 20 flaskor i varje..

Cidern mår bra av lite längre lagring, efter 6 månader är den riktigt god. Cidern kommer även väl till pass när man lagar sidfläsk.

Kommentarer   

# Hur blev resultatet?BulloBratt 2017-04-29 12:33
:http://bullobratt.se/components/com_jcomments/images/smilies//lol.gif
Cidern behöver lång lagring, nu efter drygt 6 månader börjar den smaka riktigt bra. Skulle tro efter ett års lagring blir den riktigt god. Men den har för lite kolsyra, nästa gång dubblar vi mängden socker för kolsyrejäsningen
Svara

Annonser:

Matklubbens Topplista

myTaste.se

Följ oss på

Follow

Se även våra recept på:

Pommes frites kan vara härliga, frasiga och läckra. Helt enkelt underbart goda. Eller kan det vara en mjuk, blöt och oljig historia som inte är särkilt aptitlig. Hemligheten med att lyckas med friterad potatis, är som alltid att börja med att välja bra råvaror. Därefter kör man med en liten 3-stegs raket, förkokning,  en första fritering på 170 grader, och slutligen en sista fritering på 190 grader. Efter en tids exprimenterande i köket har kommit fram till denna metod.

En klassisk wienerschnitzel som serveras med kokt potatis, gröna ärtor och en brun skysås. Vi gör den här på skinka, originalet är på kalv. Citronskiva med ansjovis är ett svensk tillägg som inte förekommer i Österrike. Bull har gått ett steg vidare och bytt ut ansjovisen mot en rullad sardell.

Vår variant är helt glutenfri. Smakmässigt vinner man på att laga den glutenfri, vanligt ströbröd ger gärna en lätt bismak av gammalt bröd vilket man slipper här.

Ännu en fläskfilé som Bratt kan bjuda Bull på då han är sen hem från jobbet. Denna fläskfilé serveras med klyftpotatis och en sidosallad. Räcker till två personer.

 

Vi smaksätter vår coleslaw med pepparot, svartpeppar och en aning salt. Det blir en frisk kålsallad som passar bra till grillade revben, eller en hamburgare.

Till jul äter skåningar brunkål, och halläningar äter långkål, dvs grönkål . Det säger åtminstonde traditionen. Men trots att Bull faktiskt är skåning, brukar han göra sin egen variant av grönkål till varje jul. Bull kryddar sin grönkål med muskot.

En rätt som både Bull och Bratt mindes lite svagt i från barndomen, men som fallit i glömska. Men så en dag fick Bull för sej att tillaga en av sin barndoms favoriter, men i sin egen tolkning. Då det är nödvändigt med glutenfri kost för Bratt måste ju skorpmjölet ersättas.

Go to top