Denna webplats använder cookies för att tillhandahålla tjänster, anpassa innehåll och annonser, och analysera trafik. Information om din användning av webbplatsen delas med annons- och analysföretag vi samarbetar med. Genom att använda vår webplats, så godkänner du att vi får placera dessa typer av cookies på din enhet.

View e-Privacy Directive Documents

Du har tackat nej till cookies. Detta beslut kan återkallas.

Du har godkänt att cookies får placeras på din dator. Detta beslut kan återkallas.

Även vi har börjat brygga vår egen öl! Vi kommer efter hand presentera här vad vi kommit fram till, hur vi gör, och lite senare även några recept.

Men det tar längre tid att utveckla sina recept på öl än på mat. Ölbryggning med lagring är nämligen en proccess som tar 4 - 12 veckor.

Nu i vinter när vi har en temperatur i matkällaren som passar för jäsning av lageröl, så försöker vi ta fram en lageröl av typen nordtysk pils. Detta då Bull är väldigt förtjust i denna öltyp. Vårt öl har fått namnet "Ostsee pils", och inspirationen kommer från Jever Pils, Störtbecker Pils och lokala öl från Rugen.

Vi arbetar även på att ta fram en "Olsch". Detta är en ale insprirerad av Kölsch. Första försöket blev bra, och vi kommer fortsätta när temperaturen i källaren inte längre medger jäsning av lager. 

Bullobratts schwartsbier
Bullobratts schwartsbier

Till den första bryggningen år 2019  bestämmer vi oss för att brygga en schwartzbier. En lite ovanligare öltyp kanske, men vi känner för lite omväxling. Denna öl är mörk som en stout, typ Guiness, men fortfarande en lageröl. Låter spännande, eller hur?

Jäst för höstens bryggningar
Jäst för höstens bryggningar

Lageröl i tysk stil är alltid omtyckta i Bull och Bratts lilla stuga.  Nu på hösten var det dags att växla om bryggningen från sommarens APOR och Kölsch kloner till lageröl. Då Bull var sugen på att brygga Helles letade han upp en lämplig jäst. Det blev en tillfällig jäst från White Labs, German X Lager WLP835. Denna ska vara lämplig för bocköl, helles och Muncher festivalöl. Så nu ska det bryggas i bayersk stil!

Det är en extra kraftig imperial stout, där allt är mer än stiltypen föreskriver. Beskan är på över 100 IBU. Alkoholstyrka runt 12%. Färgen är mycket mörk.

Lite bilder från en bryggning. Denna dagen bryggdes en bock. Vi kör fortfarande med en ganska enkel setup, MLT och Patinagryta, kyler med spiral.

Då tycker vi att det ska du absolut pröva på. Det är en riktigt rolig hobby.

Förra årets äpplen plockades för tidigt, i mitten av oktober, och därför blev det för mycket syra i cidern. Därför väntade vi i år med skörden en bit in i november.

Annonser:

Matklubbens Topplista

myTaste.se

Följ oss på

Follow

Se även våra recept på:

En klassisk sås, som faktisk är, när man väl har fått in rätta handlaget, lätt att laga. Glöm bort myterna om vattenbad och att man måste vispa som en galning. Råvarorna är, som alltid viktiga, försöker man byta ut smöret mot margarin blir man besviken på smaken. Och det blir allra bäst om man har färska örtkryddor.

Enkelt och gott sätt att tillaga potatisen. Bakas i halvor i ugn och kryddas med timjan. Klart på en halvtimme.

I bland blir det över av skinksteken eller någon annan stek och då används denna till en härlig frittata på restaurangen Bella Lotta. Denna rätt räcker till två medelmåttligt hungriga golfare som ätit innan på dagen.

 

En klassisk förrätt signerad Tore Vretman, om jag inte minns fel. Börja med en liten franskbrödskiva stekt i skirat smör, lägg på en hög skalade räkor rörda i lite hemlagad majonäs, toppa med en rejäl klick löjrom. Kanon!

Men hur gör vi om det ska vara glutenfritt? Glutenfritt bröd är ju ingen höjdare, inte ens om man steker det i skirat smör. Så här löser vi detta lilla problemet.

Kycklingfilén bräseras tillsammans med vitlök och timjan i rödvinsvinäger. Serveras sedan på en bädd av haricot verts. En rätt som passar bra en kväll då inte hungern är allt för stor. 

Varför den kallas fransk kycklingfile? Tja, den måste heta något och smaksättningen är ju helt klart franskinspirerad!

Det började med att Bull stannade till vid en landsvägsrestaurang strax norr om Barcelona en sensommardag i början av nittotalet för att äta lunch. Denna lunch visades sig vara embryot till denna gryta, vars recept har vuxit fram under årens lopp.

Go to top